April 2023
Vårt residens 2023 samlade sex konstnärer under ett två månader långt engagemang i Rejmyre för att utforska temat Refuging: en undersökning av hur att ge/ta tillflykt, som handling och praktik, kan utvecklas och underlättas genom flera konstnärliga interaktioner och interventioner.
Konstnärerna valdes ut utifrån en öppen utlysning, granskad av en urvalskommitté och en lokal/regional referensgrupp, som fick in 164 olika ansökningar. Baserat på denna process bjöds följande konstnärer in att gå med i projektet:
Nordiska/baltiska konstnärer: Beatrice Alvestad Lopez (NO) och Ilze Mazpane (LV)
Internationella konstnärer: Sam Grabowska (USA) och Katarzyna Pagowska (PL)
Lokala konstnärer: Samin Asri (SE) och Anx Kupiainen (SE)
Refuging möjliggjordes med stöd från Konstnärsnämnden, Nordisk kulturkontakt och Kulturrådet.
OM RESIDENSET
Residenset inleddes med ett gemensamt “Ensemble-residens” 24-30 april, följt av en intensiv produktions- och reflektionsperiod i Rejmyre. I slutet av residenset presenterade konstnärerna varsitt konstverk skapat inom temat “att ge och ta tillflykt”
OM RESIDENS-TEMAT “REFUGING”
Ett av organisationens primära forskningsteman har sedan 2018 varit refuging: en utforskning av hur att ge/ta tillflykt, som handling och praktik, kan utvecklas och underlättas genom flera konstnärliga interaktioner och interventioner. Temat har tagits fram av projektets forskningsledare Daniel Peltz, som introducerade temat och projekt som utvecklats hittills under ensembleresidencyveckan.
Refuging är en uppmaning till konstnärer att utveckla praktiken att ge/ta tillflykt. Initiativtagaren till detta projekt, den amerikansk/svenske konstnären Daniel Peltz, ber oss ompröva begreppet tillflykt, inte som ett substantiv (en tillflyktsort, en flykting, etc.) utan som ett verb, som en vital, i sig ömsesidig uppsättning av handlingar. Han frågar oss “hur kan vi, som konstnärer, använda denna tunna tid, medan de värsta effekterna av klimatförändringarna fortfarande är i framtiden, för att utveckla vår förmåga som samhälle att ge och ta tillflykt?” Refuging tar formen av en serie produktioner-in-residence, som kommer att resultera i en brett distribuerad refuging toolkit, en uppsättning artistformade modeller för hur man gör detta komplicerade arbete att tillflyktsort. Peltz skriver, “kanske inom en inte alltför avlägsen framtid kommer människor som står inför behovet av tillflykt att plocka upp denna verktygslåda och säga, ‘Jag hörde att de försökte det på det här sättet i Rejmyre’.”
En fråga som har blivit central i Peltz tänkande kring tillflyktsort är: Hur blir en fabriksstad som tillverkar glas en fabriksstad som producerar fristad? Här hänvisar Peltz till och reagerar på tillägnandet av små städer som Rejmyre som tillfälliga tillflyktsorter för nyanlända, medan “bättre bostäder” byggdes för dem på, implicit, “bättre platser”. Peltz, som har undersökt staden Rejmyre i över 15 år, utmanar logiken i denna artikulation. Han frågar, tänk om det här faktiskt var en bättre plats än många att göra det här som kallas tillflykt? Här utför han en förändring av vår vanliga association med ordet “tillflykt”, flyttar det från ett substantiv, som refererar till människor och platser, till ett verb som refererar till en uppsättning handlingar. I detta skift expanderar tillflykt till att bli en praxis som omfattar alla. Subjektspositionerna för flyktingen som kommer för att söka skydd och den som ger tillflykt kollapsar och vi lämnas med ett ömsesidigt tillstånd som vi alla kan lära oss att prestera och leva bättre på. Vidare hävdar Peltz att platser som Rejmyre, som har använts i cykeln av utvinning, utarmning och övergivande, inte bara är tillräckligt bra platser för att hysa flyktingar utan platser som är unikt väl lämpade för att utveckla praktiken att tillflyktsort eftersom de själva är i behov av skydd.
OM RESIDENTSSTRUKTUREN
Som en konstnärsdriven organisation har syftet med vårt arbete tillsammans i Rejmyre varit att skapa ett postinstitutionellt undervisnings- och lärandeutrymme för oss själva och andra för att fortsätta växa, engagera sig i uthållig kritik och utforska ämnen av kollektivt intresse. Våra forskningsstråk har vuxit fram ur vår tid tillsammans och följer därmed en lös, associativ linje från det ena till det andra. Rejmyre Art Labs programmering är född ur ett långsiktigt engagemang och engagemang för byn Rejmyre i Östergötland.
Rejmyre Art Labs residencyprogram drivs och konstrueras av konstnärer som svar på våra egna behov och förändrade produktionssätt. Våra residens består ofta av en blandning av dedikerad tid för att utveckla idéer och arbete, samarbetsövningar, intensiv kamratkritik och att vara värd för gruppen genom att laga mat och ta hand om varandra. I ett försök att utforska alternativ till individualismens genomträngande ideologi i samtida konstpraktik, har Rejmyre Art Lab anammat en modell som vi kallar ensembleresidencies, och lånat föreställningen om ensemblen som är mycket vanligare inom performancepraktik. Inom denna modell förbinder vi oss att utforska ämnen tillsammans i en liten grupp, åtminstone i början av en undersökning, och att välkomna medlemmarna i ensemblen till utvecklingsprocessen av arbetet. I denna anda kommer varje medlem i den utvalda ensemblen att bli ombedd att utforma en övning, baserad på sin egen konstnärliga praktik, som engagerar de andra medlemmarna i deras intressen inom temat.
DELTAGARNA
Klicka på namnen för att läsa mer.
BEATRICE ALVESTAD LOPEZ
ILZE MAZPANE
Dr. SAM GRABOWSKA
KATARZYNA PAGOWSKA
SAMIN ASRI
ANX KUPIAINEN